Det negativa humöret fortsatte under juni med fallande aktie- och obligationsmarknader. Höga inflationssiffror ökar risken för räntehöjningar vilket i sin tur kan få ekonomin att kastas in i en lågkonjunktur. Både den amerikanska centralbanken och Riksbanken höjde också sina styrräntor – 0,75% i USA och 0,50% i Sverige. De finansiella marknaderna vill nu se tecken på att inflationstakten mattas av samt få viss guidning om företagens framtidstro i och med rapporterna för kvartal 2. Nya nedstängningar i Kina på grund av Covid-utbrott bidrog också till det negativa humöret. Samtidigt som oron för recession har ökat är arbetsmarknaden fortsatt stark. Vår förhoppning är att höga energi- och matpriser i kombination med högre boräntor redan kyler ner ekonomin och de förväntade framtida räntehöjningarna inte blir verklighet. Konsumenten kan då bibehålla delar av sin köpkraft, företagen se fortsatt stark efterfrågan och arbetslösheten hållas låg – en hårdlandning av ekonomin kan då undvikas. Om inflationen dessutom till viss del kan förklaras av utbudsstörningar, som över tid kan hanteras och byggas bort, vore det olyckligt att höja räntorna alltför mycket.