Januaris positiva börshumör kom av sig något under februari. Europeiska börser höll emot väl men amerikanska börser och tillväxtmarknader föll tillbaka. Huvudsakligen kan det lite tristare börsklimatet bero på en fortsatt stark global konjunktur, stark arbetsmarknad och inflationssiffror som förblir höga vilket tillsammans talar för fortsatta räntehöjningar från centralbankerna. I USA började skuldtaket åter diskuteras – för att undvika att USA tvingas ställa in betalningar behöver taket höjas. Det brukar ske men kan skapa en del osäkerhet fram tills det är gjort. Den amerikanska centralbanken, Fed, och europeiska ECB, höjde sina styrräntor med 0,25 respektive 0,50 procentenheter. FED signalerade att framtida förändringar baseraras på inkommande data medan ECB planerar en ytterligare höjning i mars. För svensk del valde den nye riksbankschefen, Erik Thedéen, att höja räntan med 0,50 procentenheter. Kanske än viktigare var en uttalad oro kring den svaga kronan och ytterligare åtstramningar av penningpolitiken genom att bland annat sälja långa statsobligationer med start i april – en åtgärd som kan innebära en stärkt SEK.